Inrikes.

2020-09-24 18:17
Vid årsskiftet var Sahlgrenskas ekonomi i balans, innan pandemin slog till. Foto: Hanna Strömbom
Vid årsskiftet var Sahlgrenskas ekonomi i balans, innan pandemin slog till.
Puffetikett
ETC Göteborg

Måste miljardspara – så ska Sahlgrenska klara coronasmällen

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har länge dragits med ett miljonunderskott och långa vårdköer. Vid årsskiftet var sjukhusets ekonomi äntligen i balans och man såg en ljusning när det gällde köerna. Sedan kom covid-19.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Efter långa diskussioner i regionfullmäktige i april förra året togs beslutet att avskriva underskotten för alla sjukhus i regionen. För Sahlgrenskas del innebar det att en skuld på 455 miljoner kronor ströks. När 2020 inleddes var sjukhusets ekonomi i princip nollad. Men sedan, i mars, vände allt igen.

Att våren har varit tuff inom vården är det nog ingen som har missat. Sahlgrenska har behandlat över 2000 patienter med covid-19, samtidigt som sjukhuset hanterat akut och imperativ vård som inte kunnat skjutas upp. Mycket av den resterande vården har dock prioriterats bort och lagts på de långa vårdköer som sjukhuset redan hade.

– Redan innan pandemin hade vi en tillgänglighetsproblematik, som ser olika ut från verksamhet till verksamhet. Övergripande så har det skett en förbättring de senaste åren och innan pandemin hade vi en positiv trend, vilket var ett resultat av både vårt och regionens arbete, säger Robert Olbe, operativ direktör på Sahlgrenska.

Sjukhusets köer var ändå relativt långa i början av året. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för statistik över hur väl sjukhusen lever upp till vårdgarantin, som säger att patienten efter beslut ska få en operation eller annan åtgärd inom 90 dagar. På Sahlgrenska fick 46 procent av patienterna en åtgärd inom vårdgarantins gränser i februari. Det var den sämsta nivån bland alla sjukhus i regionen, och en betydligt lägre nivå än rikssnittet som samma månad låg på 72 procent. Sedan pandemin slog till i mars har köerna skenat iväg. I juli fick bara 31 procent av patienterna på Sahlgrenska hjälp inom vårdgarantins gränser, vilket är den lägsta nivån sedan SKR började föra statistik.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Uppskjuten vård

Att vård skjutits upp har, förutom att drabba patienter som fått vänta längre än vanligt, slagit hårt mot sjukhusets ekonomi.

– Den kraftigaste påverkan är att vi har tappat en del på intäktssidan, framförallt under våren. Vi är delvis intäktsfinansierade, vi får betalt för antal patienter vi tar emot, och en hel del vård som inte var akut har fått anstå. Vi får vanligtvis också en stor mängd patienter från andra län, men under pandemin skickades inte patienter hit, säger Sahlgrenskas ekonomidirektör Anders Glansén.

Även covid-vården har kostat sjukhuset pengar, men det förväntar man sig att få statliga medel för.

– Även om bidraget täcker underskottet på kostnadssidan så täcker det inte på intäktssidan. De intäkter som vi har förlorat kommer vi inte kunna söka statsbidrag för, säger Anders Glansén.

Något som kan bli en liten räddning är att man förväntar sig att regionen ska skjuta till mer pengar.

– Styrande politiker i regionen kommer att anta en kompletteringsbudget i november för att kunna finansiera de här ökade köerna, säger Anders Glansén.

Räknar med underskott

Sjukhuset beräknar ändå att man kommer att få ett underskott på 800 miljoner kronor i år. Dessutom ser man att vårdköerna kommer att kosta pengar framöver.

– Nästa år ska vi beta av den kön, samtidigt som vi ska ta hand om nya patienter. Det kommer troligen att innebära ökade kostnader, säger Anders Glansén.

Krav på nedskärningar

Samtidigt som sjukhuset tampats med pandemin i år så har de haft krav på sig att skära ner med 430 miljoner kronor.

– Eftersom pandemin kom har vi inte kunnat genomföra en del av effektiviseringarna. Planen är att genomföra det i år, men jag är inte säker på att vi kommer att kunna det, säger Anders Glansén.

De besparingar som inte görs i år kommer att skjutas upp till nästa år då man redan budgeterat för nedskärningar på 450 miljoner, en summa som dock kan ändras när kompletteringsbudgeten antas i november. Men som det ser ut i dag så måste sjukhuset spara in nästan en miljard, samtidigt som man har en pågående pandemi och ett växande under­skott.

– Vi hade en ekonomi i balans innan pandemin. Vi kommer få ekonomin i balans igen, men vi ser att det kommer att bli en utmaning. De tillskotten vi ser nu är låga för att man i regionen har en ansträngd ekonomi på grund av lägre skatteintäkter och minskade intäkter från kollektivtrafiken. Att regionen har mindre pengar slår mot oss eftersom de har mindre pengar att dela ut, säger Anders Glansén.

Läs vidare på nästa sida: Skyddsombudet: ”De behöver jobba mindre än normalt, inte mer”