Krönika. Katarina Mazetti.

2020-09-24 19:00
Puffetikett
Dagens ETC

Livsfarliga machoattityder är en bortglömd orsak till gängvåld

Ge oss genusvetenskap och övningar i machoattityder, gärna i skolan. Gör byten av könsroller till skämt, det kan bli kul.

Jag har en bekant som föder upp draghundar i Norrland. Min bekant har berättat vad han gör om en av hans hanhundar visar tendenser till att angripa tikar. Eftersom beteendet visar att det är fel i hundens psyke kan han inte längre lita på att den inte ska skada sin omgivning. Därför avlivar han den.

Det är inte utan att jag kommer att tänka på detta varje gång jag ser nya bevis på att så kallad ”manlighet” visat sig livsfarlig för andra levande varelser.

Machoattityderna visar numera sitt fula tryne överallt, från trollens hat på nätet till familjära och religiösa trakasserier av kvinnor. Och vi ska inte glömma att de drabbar även män – unga män löper till och med större risk att bli misshandlade av andra män än kvinnor gör! Machomän kör bil i livsfarliga hastigheter, plågar kvinnor i sin omgivning och är en hälsorisk för alla och envar.

Hur kommer det sig att det inte diskuteras i vilken mån livsfarliga macho-attityder är en av orsakerna till gängvåld, misshandel och mord? De unga killar som nu lockas att dras in i kriminella gång har hela sitt liv sett exempel på filmer och teveprogram där ”manlighet” är att vara hård, gärna beväpnad, en ”vinnare” , en brutal hämnare eller en tuffing som behandlar kvinnor som förbrukningsartiklar. Som gärna spelar mystiska och kör fram den stenhårda hakan innan näven skjuter ut och de slår till.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Säg mig en actionfilm där huvudtuffingen råkar vara en pappaledig feminist… Nej, dessa begrepp används bara hånfullt och förklenande i machovärlden. Typ ”lattepappa”, som för hette velourputte. (Man ville gärna antyda att alla män som tog ansvar för barn var klädda i sparkdräkter av mjuka material.)

I själva verket är det självklart så att män som vågar visa mjuka sidor i själva verket är de psykiskt starkaste.

Så varför inga diskussioner om detta? Här handlar det om liv och död. Viktigare att förändra attityder än att avlyssna telefoner, kanske? Man kan tänka att livsfarliga machoattityder borde vara högprioriterade som skolämnen, i debattprogram, litteratur, filmer och medier. Men hittills har diskussionerna främst skett i samband med hashtaggen Metoo. Och även om dessa diskussioner varit nog så betydelsefulla har de främst handlat om hur män INTE bör vara.

Nu är det kanske dags att tala om för män hur de BÖR vara, (#hetoo)? Man får ju hoppas att en stor mängd män som inte önskar sluta som incels läser med öppna sinnen: Författare, filmare, bloggare, konstnärer – tänk, länge och grundligt, och ge oss sedan sådana män som är starka och sympatiska. Män som älskar sina barn och vågar visa det. Män som bjuder på sin manlighet när den är användbar för omgivningen. Det vill säga hellre ingriper för att skydda kvinnor och barn än för att slå nån på käften. Och som behärskar sig innan de spyr ur sig sitt kvinnohat över nätet. Ge oss riddarna, de starka papporna som inte känner sig hotade av kvinnor som lyckas, av starka kvinnor, olydiga kvinnor, självständiga, kaxiga kvinnor, fula kvinnor. Ge oss alla de män/människor som vi älskar…

Män som inte aktivt arbetar på sin egen undergång, på att göra sig överflödiga i en värld av kvinnor som är fullkomligt kapabla att klara sig utan dem.

Det kan bli ett äventyr!  Ge oss genusvetenskap och övningar i machoattityder, gärna i skolan. Gör byten av könsroller till skämt, det kan bli kul. Arrangera litterära pristävlingar på temat. Ge oss Mr universe-tävlingar utan kroppar insmorda i olja, ge oss temaparader. Låt det bli en utmaning att vara en he-too-man i lång blond peruk!

Katarina Mazetti
Katarina Mazetti 

Skribent och författare som bland annat har skrivit de hyllade böckerna Det är slut mellan Gud och mej och Grabben i graven bredvid.

Skriver krönikor i Dagens ETC en gång i månaden.